Tala är silver, tiga är guld. Det vi tillåts visa upp som blickfång eller säga andra måste ha en gräns eller bortre punkt som inte får passeras eller exploateras. Detta för att en demokratisk civilisation och en privat sfär i vår tillvaro ska vara möjlig. Tabun och tigande fyller här antagligen en viktig funktion för att skydda människor mot djuriska beteenden och infall, rovdjursögon och allt för hett och öppet affektliv, tror psykolog Torbjörn K A Eliazon.
Tig i församlingen och prata hellre din sanning i slutna, stängda och välisolerade terapirum! En inflammerad debatt har uppstått betr. hur barn exploateras och utnyttjas i media. Vi skulle kunna tro att gränsen för vad jag har kallat ”vår hungriga och rovgiriga blick” förhoppningsvis är nådd, när en person som kallats terapeut med uppenbara yrkesmässiga vanföreställningar viker ut sina egna och sina klienters tillkortakommanden och brister inför miljontals åskådare (sanktionerad av ett Public Service-företag vars affärsidé blivit att slakta det privata med offentlig finansiering). Man kan som en av landets få rakryggade journalister i den aktuella debatten – Kattis Ahlström känna stor sorg, skam och en enorm vanmakt över den kommersialiserade utvecklingen, men skadorna är redan i de aktuella fallen- skedda, om ännu ej fullbordade.
Det finns t o m en stor risk i att man enbart som aktör i debatten, deltar i att förstärka exploateringen och skadorna ytterligare. Men, kan vi då lära något av den och all denna längtan efter - blickfång? Det som den refererade debatten om medias exploatering av barn ytterst handlar om är att en civilisation måste vidmakthålla och värna sina tabun och integritetsregler, för att bestå och fungera demokratiskt och socialt också inom syndriftens område. Idag luckras den privata sfären upp och sönderfaller alltmer i olika privata uttryck för att bli blickfång på offentliga arenor.
Det är lika tveksamt, olämpligt och skadligt att offentligt diskutera enskilda människors privata preferenser, livsval, affekter och känsloliv som det är att tillåta rasistiska personer och partiers (också helt känslostyrda) extrema åsikter i ett samhälle som vill vidmakthålla demokratiska och språkligt kommunikativa ambitioner. Det här gäller alldeles oavsett om den offentliga arenan för det privata uttrycket kallas en självbiografisk bestseller, Facebook, Bilddagboken, Blogger, Skavlan, Här är ditt liv, Ett fall för Louise eller avslöjande journalistik i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet eller Uppdrag Granskning.
Att uppmana människor att helt tiga sönder vissa affektdrivande och polariserande spörsmål är därför en god utarbetad teknik och en klokt avvägd demokratisk handling. Public Service och övriga medias ogenomtänkta övergrepp mot bland annat barn ingår i ett större sammanhang av en kommersiell och konsumtionsstyrd rå exploatering av syndriften och voyeristiskt/exhibitionistiska tendenser och drömmar hos människor. Denna syndrift som är en del av vår varseblivning, styr våra begär, konsumtionsmönster, handlingsberedskap, vårt tittande och seende.Individuellt och i gruppbeteendet. I den allt mer visuellt framställda värld vi konsumerar och har att hantera, accelererar betydelsen för syndriftens fenomenologi och uttryck som blickfång.
Syndriftens inverkan och betydelse måste därför nogsammare beaktas och implementeras i vår lagstiftning, etikettreglerna för våra umgängesformer i t ex media och övervakningssamhället, våra etiska överväganden och ställningstaganden, osv. Individuellt måste vi ta ett större eget ansvar för syndriften så att vi kan glädjas i den i stället för att krossas utav den. Intill detta är allvarligt begrundat och väl beaktat är det klokast att faktiskt helt beslöja sig som de muslimska kvinnorna eller helt tiga i församlingen.
Vad är syndriften?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
fredag 6 november 2009
torsdag 24 september 2009
Hot och våld på jobbet
Hot och våldssituationer ökar markant i storstäder som Göteborg och Stockholm. Genomtänkta psykosociala skyddsronder och utvecklade bedömningsmodeller är två sätt att förbättra säkerheten. Kvinnors hälsa drabbas värst av ökat hot och våld på jobbet.
I och med helikopterånet i Västberga har ytterligare ett spektakulärt rån skett i Sverige. Men, den här typen av stora, planerade rån är mycket ovanliga och har blivit mindre möjliga att genomföra genom bättre säkerhetstänkande inom bankerna och duktigare polisarbete de sista åren. För gemene man gör de här mer sällan förekommande brotten mest skada i det att de fungerar som branding i brottssyndikatens ungdomsrekrytering och som negativa signaler om att kriminellt beteende är häftigt och kan löna sig för ungdomar i ekonomiskt trångmål.
Hot och våld är dock ett starkt stigande psykosocialt arbetsmiljöproblem inom flera andra branscher och inom verksamheter där många kvinnor arbetar. Butiks- och personrånen är 100 gånger vanligare än värdetransportrånen. Under åren 2002-2004 anmäldes sammanlagt 4 754 fall av arbetsskador uppkomna på grund av hot eller våld mot kvinnor. Motsvarande siffra för män var 2 375 fall. Överlag är kvinnor mer utsatta än män i arbetslivet, då cirka 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot om våld på sina arbetsplatser. För kvinnor förekommer flest fall inom områdena omsorg av äldre och funktionshindrade, skola och hälso- och sjukvård. Om man tar hänsyn till antal kvinnor som arbetar inom olika områden är riskerna störst inom övrig omsorg/sociala insatser, transport, detaljhandel och post/bank. Interna bråk och sexuella trakasserier arbetskamrater emellan förekommer också i större utsträckning på arbetsplatser där man konfronteras med externt hot och våld.
Överallt där åtråvärda varor, pengar eller värdeföremål hanteras har våld eller hot om våld blivit ett tilltagande problemen i arbetslivet. Över 80 % av personalen inom t ex handelssektorn upplever stark oro för att utsättas för olika hot och våldssituationer. Personal och företagare som arbetar inom servicehandel är en speciellt utsatt grupp. Statistiken visar också på ett stort antal rån mot den här typen av butiker. Från 2007 till 2008 ökade butiksrånen med 25 procent. Den totala brottsligheten mot handeln kostar 12 miljarder kronor årligen.. 2008 rånades 1 009 butiker i Sverige. I Västra Götaland ökade butiksrånen allra mest. Här ökade rån med skjutvapen med 78 procent. 1 500 personer drabbas direkt av rånen, ytterligare 8 000 påverkas indirekt. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Detaljhandeln tillhör de näringsgrenar som har längst genomsnittlig sjuktid i samband med anmälda arbetsskador av våld eller hot. Bara taxi och linjebuss samt hotell och restaurang har längre sjuktider. Längre genomsnittlig sjuktid kan, förutom mer traumatiska händelser, bero på underrapportering av lindrigare fall.
För den som står bakom disken och hotas med ett basebollträ, skjutvapen eller en yxa, spelar det knappast någon roll vilka vapen som används eller hur hotet artikuleras. På individnivå blir alla lika vettskrämda oavsett om hotet och våldet är spektakulärt och flashigt som i de stora bankrånen eller utövas som ett mindre butiksrån klockan 11 i guldsmedsaffären . Våld och hot är inte bara en fråga om övergrepp mot dem som blir utsatt för själva handlingen. Det blir ett traumatiskt arbetsmiljöproblem som drabbar hela arbetsplatser, såväl arbetskamrater, som leverantörer, ägare och deras familjer när man nästa dag måste gå tillbaka till arbetet igen. Samband mellan externt hot och våld, interna konflikter eller kränkningar samt olika psykiska och psykosomatiskt arbetsrelaterade besvär t ex depressioner har också kunnat beläggas.
Det finns förstås alltid en risk att utsättas för hot och våld vid arbete inom t ex servicehandeln. Riskerna är oftast större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheterna. Ensamarbete ökar t ex riskerna ytterligare för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Men, även om trakasserier, våld och hot ökar finns det möjligheter att förbättra beredskapen för att hantera det här både innan det värsta händer och efteråt:
Ett lönsamt sätt innan det värsta händer är ofta att arbeta med utarbetade psykosociala skyddsronder och bedömningsmodeller där vi avväger riskerna på de enskilda arbetsställena (t ex arbetsorganisation, bemanning och personalplanering, kassarutiner, varuhantering, branschsäkerhetsrutiner, kunskap och utbildning om arbetsmiljön, tillgången på ändamålsenliga regler och rutiner, hantering av krissituationer, utbildar personal i manligt våld och aggressivt bemötande, varu- och godshantering, övervakningsmöjligheter etc. I psykosociala skyddsronder inventerar vi arbetsklimatet med avseende på medinflytande, trivsel, stressfaktorer, arbetstillfredställelse, uppmuntran, måldiskussioner, ledningsstrategier, kundbemötande, fortbildningsbehov, fysiska och psykiska hälsotillstånd etc. Näringsidkare är skyldiga att utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns inom arbetställena och utarbeta säkerhetsföreskrifter samt ge erforderlig utbildning, stöd och handledning. När något hänt måste man även kunna erbjuda ett bra förberett, evidensbaserat och professionellt utfört omhändertagande, debriefing och genomgång av händelsen samt kunna tillmötesgå vettiga rehabilteringsinsatser (t ex kris- och stödsamtal, bra och kvalitativ uppföljning m.m).
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
I och med helikopterånet i Västberga har ytterligare ett spektakulärt rån skett i Sverige. Men, den här typen av stora, planerade rån är mycket ovanliga och har blivit mindre möjliga att genomföra genom bättre säkerhetstänkande inom bankerna och duktigare polisarbete de sista åren. För gemene man gör de här mer sällan förekommande brotten mest skada i det att de fungerar som branding i brottssyndikatens ungdomsrekrytering och som negativa signaler om att kriminellt beteende är häftigt och kan löna sig för ungdomar i ekonomiskt trångmål.
Hot och våld är dock ett starkt stigande psykosocialt arbetsmiljöproblem inom flera andra branscher och inom verksamheter där många kvinnor arbetar. Butiks- och personrånen är 100 gånger vanligare än värdetransportrånen. Under åren 2002-2004 anmäldes sammanlagt 4 754 fall av arbetsskador uppkomna på grund av hot eller våld mot kvinnor. Motsvarande siffra för män var 2 375 fall. Överlag är kvinnor mer utsatta än män i arbetslivet, då cirka 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot om våld på sina arbetsplatser. För kvinnor förekommer flest fall inom områdena omsorg av äldre och funktionshindrade, skola och hälso- och sjukvård. Om man tar hänsyn till antal kvinnor som arbetar inom olika områden är riskerna störst inom övrig omsorg/sociala insatser, transport, detaljhandel och post/bank. Interna bråk och sexuella trakasserier arbetskamrater emellan förekommer också i större utsträckning på arbetsplatser där man konfronteras med externt hot och våld.
Överallt där åtråvärda varor, pengar eller värdeföremål hanteras har våld eller hot om våld blivit ett tilltagande problemen i arbetslivet. Över 80 % av personalen inom t ex handelssektorn upplever stark oro för att utsättas för olika hot och våldssituationer. Personal och företagare som arbetar inom servicehandel är en speciellt utsatt grupp. Statistiken visar också på ett stort antal rån mot den här typen av butiker. Från 2007 till 2008 ökade butiksrånen med 25 procent. Den totala brottsligheten mot handeln kostar 12 miljarder kronor årligen.. 2008 rånades 1 009 butiker i Sverige. I Västra Götaland ökade butiksrånen allra mest. Här ökade rån med skjutvapen med 78 procent. 1 500 personer drabbas direkt av rånen, ytterligare 8 000 påverkas indirekt. Dels har många av dessa arbetsställen få arbetstagare, och dels är de öppna på arbetstider då få människor rör sig ute i samhället. Detaljhandeln tillhör de näringsgrenar som har längst genomsnittlig sjuktid i samband med anmälda arbetsskador av våld eller hot. Bara taxi och linjebuss samt hotell och restaurang har längre sjuktider. Längre genomsnittlig sjuktid kan, förutom mer traumatiska händelser, bero på underrapportering av lindrigare fall.
För den som står bakom disken och hotas med ett basebollträ, skjutvapen eller en yxa, spelar det knappast någon roll vilka vapen som används eller hur hotet artikuleras. På individnivå blir alla lika vettskrämda oavsett om hotet och våldet är spektakulärt och flashigt som i de stora bankrånen eller utövas som ett mindre butiksrån klockan 11 i guldsmedsaffären . Våld och hot är inte bara en fråga om övergrepp mot dem som blir utsatt för själva handlingen. Det blir ett traumatiskt arbetsmiljöproblem som drabbar hela arbetsplatser, såväl arbetskamrater, som leverantörer, ägare och deras familjer när man nästa dag måste gå tillbaka till arbetet igen. Samband mellan externt hot och våld, interna konflikter eller kränkningar samt olika psykiska och psykosomatiskt arbetsrelaterade besvär t ex depressioner har också kunnat beläggas.
Det finns förstås alltid en risk att utsättas för hot och våld vid arbete inom t ex servicehandeln. Riskerna är oftast större vid arbete på kvällar och nätter och vid öppning eller stängning av verksamheterna. Ensamarbete ökar t ex riskerna ytterligare för att våld och hot skall inträffa på arbetsplatsen. Men, även om trakasserier, våld och hot ökar finns det möjligheter att förbättra beredskapen för att hantera det här både innan det värsta händer och efteråt:
Ett lönsamt sätt innan det värsta händer är ofta att arbeta med utarbetade psykosociala skyddsronder och bedömningsmodeller där vi avväger riskerna på de enskilda arbetsställena (t ex arbetsorganisation, bemanning och personalplanering, kassarutiner, varuhantering, branschsäkerhetsrutiner, kunskap och utbildning om arbetsmiljön, tillgången på ändamålsenliga regler och rutiner, hantering av krissituationer, utbildar personal i manligt våld och aggressivt bemötande, varu- och godshantering, övervakningsmöjligheter etc. I psykosociala skyddsronder inventerar vi arbetsklimatet med avseende på medinflytande, trivsel, stressfaktorer, arbetstillfredställelse, uppmuntran, måldiskussioner, ledningsstrategier, kundbemötande, fortbildningsbehov, fysiska och psykiska hälsotillstånd etc. Näringsidkare är skyldiga att utreda var riskerna för våld eller hot om våld finns inom arbetställena och utarbeta säkerhetsföreskrifter samt ge erforderlig utbildning, stöd och handledning. När något hänt måste man även kunna erbjuda ett bra förberett, evidensbaserat och professionellt utfört omhändertagande, debriefing och genomgång av händelsen samt kunna tillmötesgå vettiga rehabilteringsinsatser (t ex kris- och stödsamtal, bra och kvalitativ uppföljning m.m).
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
lördag 12 september 2009
Är du värdefull, lille vän?
Enligt "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas förehavanden vid datorer ökat väsentligt. Vad betyder detta för den psykosociala arbetsmiljön och relationerna på arbetsplatsen, undrar företagspsykologen Torbjörn K A Eliazon. När kan vi åter ge humanistiska värden och en mer mänsklig etik större utrymme inom ledarskapet i arbetslivet?
Enligt ansedda tidskriften "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas kundbemötanden, beteenden, tangenttryckningar, mejlkommunikation, Internettrafik och registrera vad som händer på anställdas datorer ökat med hela 50% endast under det senaste året. Det här omnämns som en av de negativa effekterna, en del utav paniken över den ökande konkurrensen till följd av den stora finanskrisen. Företagen använder sig mycket mer av speciella mjukvaruprogram som fungerar som "säkerhetskameror riktade mot kassavalven i en bank". Men, säkerhetskameror man nu riktat om, mot sina egna individuellt anställda. Marknaden för olika säkerhetsprogram sägs idag omsätta närmare 15 miljarder kronor, varav ca 350 miljoner kronor används just för att kontrollera de anställdas förehavanden vid datorn. Fram till slutet av det här året beräknas den här siffran stiga med ytterligare 50 %.
Orsaken till övervakningen är flera:
1. Företagen vill övervaka att anställda som är på väg att lämna företaget inte tar med sig känslig information (t ex immateriella rättigheter, en kunddatabas eller känsliga finansiella handelsuppgifter).
2. För att skydda företagens anställda från sig själva och det ibland naiva förhållningssättet till sin datoranvändning. (Skadlig programvara kan infektera ett företags nätverk genom att utnyttja säkerhetshål i webbläsarna, varvid datorn infiltreras när användaren besöker osäkra webbplatser. Trojaner och "Botnets" kan under en yttre kontroll användas för att skicka skräppost eller inaktivera webbplatser med en flod av falska meddelanden.)
3. Mjukvara kan också användas för att upptäcka "presentism", d v s anställda som dyker upp på kontoret och fyller arbetstiden var dag, men som gör ingenting eller presterar ganska lite. En företeelse som förstärks när kommunikationen mellan chefer och personal i företaget försämras (särskilt påtagligt under perioder av ekonomiska nedskärningar och finansiell stress).
4. Genom att övervaka, mäta och kontrollera medarbetarnas produktivitet tror man sig öka effektiviteten i företaget. Chefer och controllers i företaget försöker stärka och mäta antaganden om vilka anställda som håller en hög lönsamhet och effektivitet och vilka som kan anses mer improduktiva, överflödiga och mindre värdefulla vid omorganisationer och andra omställningssituationer. Effektivitetsmått som inte nekar att väga in allt som sjukfrånvaro och t.o.m. toalettbesök, pratstunder, raster, pauser och olika förtjänstmarginaler, som blir avgörande i lönesamtal och möjligheter till karriärutveckling. Arbetstagares åtkomst och användning av t ex företagets bärbara dator på hotellrummen kan idag lätt kontrolleras, manipuleras och följas av IT-avdelningen, hemma på huvudkontoret. Nyttjande, preferenser, beteendemönster och flöden kan övervakas, blockeras eller rapportera tillgången till olika webbplatser.
Även om övervakningen av anställda på det här sättet tycks erbjuda något som korsiktigt kan kännas och uppfattas som användbar och strategiskt viktig information, en bra ekonomisk vinstmaximering och resurshushållning plus ett utvecklat och tryggt säkerhetsarbete, är det troligen ett mindre bra stöd när det gäller att ta itu med de problem som kontrollsystemen upptäcker och skapar i sig. Det är mer troligt att det tvärtom förvrider arbetskulturen, undergräver arbetsmiljön, moral, respekt, tillit och ömsesidiga förtroenden på arbetsplatsen. Företagen har förlorat känslan och förståelsen för personlig integritet och grävt ned sig till en farligt paranoid och œcopatisk struktur, med antagligen betydligt större problem än enbart produktiviteten. Företag och organisationer som på det här smått övernitiska sättet lägger ned ibland groteskt höga belopp på ekonomisk rapportering, säkerhetstänkande och effektivitetsmått, missar antagligen väsentliga delar i det löpande psykosociala arbetsmiljöarbetet och förlorar goodwill i personalplanering, en god personalvård och mänsklig resurshållning.
Det här bekräftar åter antagandet att det bästa och det goda inte alltid är samma sak. Inom familjebildningens område så vet vi att 1+1 inte är 2, likadant inom t ex lagidrotten. Inom mode, estetik, poesi, konst och musik vet vi att skönheten inte är en kvantitativ variabel, lika lite som inom kunskapsforskningen (om vi bortser från en ibland torgförd halvt fascistoid empirism hos statistiknörden inom den akademiskt aggressiva, men erfarenhetsfrånvända diskursen). När kan då mer humanistiska värden och en mer mänsklig etik få ett större företräde och utrymme inom styrningen av det produktionsbaserade arbetslivet?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Enligt ansedda tidskriften "The Economist" har de stora företagens och organisationernas kostnader för att övervaka och spåra medarbetarnas kundbemötanden, beteenden, tangenttryckningar, mejlkommunikation, Internettrafik och registrera vad som händer på anställdas datorer ökat med hela 50% endast under det senaste året. Det här omnämns som en av de negativa effekterna, en del utav paniken över den ökande konkurrensen till följd av den stora finanskrisen. Företagen använder sig mycket mer av speciella mjukvaruprogram som fungerar som "säkerhetskameror riktade mot kassavalven i en bank". Men, säkerhetskameror man nu riktat om, mot sina egna individuellt anställda. Marknaden för olika säkerhetsprogram sägs idag omsätta närmare 15 miljarder kronor, varav ca 350 miljoner kronor används just för att kontrollera de anställdas förehavanden vid datorn. Fram till slutet av det här året beräknas den här siffran stiga med ytterligare 50 %.
Orsaken till övervakningen är flera:
1. Företagen vill övervaka att anställda som är på väg att lämna företaget inte tar med sig känslig information (t ex immateriella rättigheter, en kunddatabas eller känsliga finansiella handelsuppgifter).
2. För att skydda företagens anställda från sig själva och det ibland naiva förhållningssättet till sin datoranvändning. (Skadlig programvara kan infektera ett företags nätverk genom att utnyttja säkerhetshål i webbläsarna, varvid datorn infiltreras när användaren besöker osäkra webbplatser. Trojaner och "Botnets" kan under en yttre kontroll användas för att skicka skräppost eller inaktivera webbplatser med en flod av falska meddelanden.)
3. Mjukvara kan också användas för att upptäcka "presentism", d v s anställda som dyker upp på kontoret och fyller arbetstiden var dag, men som gör ingenting eller presterar ganska lite. En företeelse som förstärks när kommunikationen mellan chefer och personal i företaget försämras (särskilt påtagligt under perioder av ekonomiska nedskärningar och finansiell stress).
4. Genom att övervaka, mäta och kontrollera medarbetarnas produktivitet tror man sig öka effektiviteten i företaget. Chefer och controllers i företaget försöker stärka och mäta antaganden om vilka anställda som håller en hög lönsamhet och effektivitet och vilka som kan anses mer improduktiva, överflödiga och mindre värdefulla vid omorganisationer och andra omställningssituationer. Effektivitetsmått som inte nekar att väga in allt som sjukfrånvaro och t.o.m. toalettbesök, pratstunder, raster, pauser och olika förtjänstmarginaler, som blir avgörande i lönesamtal och möjligheter till karriärutveckling. Arbetstagares åtkomst och användning av t ex företagets bärbara dator på hotellrummen kan idag lätt kontrolleras, manipuleras och följas av IT-avdelningen, hemma på huvudkontoret. Nyttjande, preferenser, beteendemönster och flöden kan övervakas, blockeras eller rapportera tillgången till olika webbplatser.
Även om övervakningen av anställda på det här sättet tycks erbjuda något som korsiktigt kan kännas och uppfattas som användbar och strategiskt viktig information, en bra ekonomisk vinstmaximering och resurshushållning plus ett utvecklat och tryggt säkerhetsarbete, är det troligen ett mindre bra stöd när det gäller att ta itu med de problem som kontrollsystemen upptäcker och skapar i sig. Det är mer troligt att det tvärtom förvrider arbetskulturen, undergräver arbetsmiljön, moral, respekt, tillit och ömsesidiga förtroenden på arbetsplatsen. Företagen har förlorat känslan och förståelsen för personlig integritet och grävt ned sig till en farligt paranoid och œcopatisk struktur, med antagligen betydligt större problem än enbart produktiviteten. Företag och organisationer som på det här smått övernitiska sättet lägger ned ibland groteskt höga belopp på ekonomisk rapportering, säkerhetstänkande och effektivitetsmått, missar antagligen väsentliga delar i det löpande psykosociala arbetsmiljöarbetet och förlorar goodwill i personalplanering, en god personalvård och mänsklig resurshållning.
Det här bekräftar åter antagandet att det bästa och det goda inte alltid är samma sak. Inom familjebildningens område så vet vi att 1+1 inte är 2, likadant inom t ex lagidrotten. Inom mode, estetik, poesi, konst och musik vet vi att skönheten inte är en kvantitativ variabel, lika lite som inom kunskapsforskningen (om vi bortser från en ibland torgförd halvt fascistoid empirism hos statistiknörden inom den akademiskt aggressiva, men erfarenhetsfrånvända diskursen). När kan då mer humanistiska värden och en mer mänsklig etik få ett större företräde och utrymme inom styrningen av det produktionsbaserade arbetslivet?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
måndag 24 augusti 2009
Far, ser du inte att jag brinner upp?
Det brinner en eld i oss alla! För några mer konkret och ohämmat än andra. Av förefintlig statistik framgår att de anlagda skolbränderna i Sverige mer än fördubblats, på ett väldigt oroväckande sätt. Under de sista 10 åren kan man också se stora förändringar när det gäller gatuvåldsskadade. Framför allt att gatuvåldet blivit råare och kryper ner i åldrarna både när det gäller våldsskadade och gärningsmän. Den som löper störst risk att utsättas för gatuvåld idag är pojkar mellan 15 och 24 år, som vistas utomhus på offentlig plats natten mot lördag och söndag mellan klockan 23.00 och 04.00. Uppkomna skador är därtill allvarligare och mer livshotande, genom att tillhyggen och vapen av olika slag används. Livsfarliga sparkar mot huvud och ansikte förekommer i nästan hälften av fallen. Utöver det personliga lidandet för väldigt många människor, uppgår de ekonomiska kostnaderna för sjukvård, behandling, fängelse och rättsskipning, förlorad arbetsinkomst och egendomsförluster till miljardbelopp.
Med August Strindbergs ord kan vi förstå att extraordinära tonårshandlingar oftast ingår som en del av ungdomars "gängse skrikmanér" och att de därför "skriker som hästar". Det finns idag vetenskapliga belägg för att det också "brinner till" mer i ungdomars hjärnor. Ungdomar har helt normalt svårare att hantera ångest, frustrationer, tillkortakommanden, ilska och aggressivitet än vad många vuxna inom skolan förstår. Både hemmet och skolan ställer ofta för högt ställda prestationskrav på många ungdomar, visar forskning. Forskning som många som hanterar ungdomsfrågor och ungdomsgrupper idag är ignorant okunniga om, därför att man saknar kompetent handledning och tid eller ork att ens bry sig. Ett sådant exempel är att ungdomar har svårare att hantera t ex aggressivitet för att nervimpulsaktiviteten i frontalloben normalt sett är ca 20 % accelererad hos tonåringen, i jämförelse med det yngre barnet eller den vuxna individen. Detta kan försvåra och förvirra tonåringens möjligheter att kognitivt hantera basal information, förstå sociala interaktioner, hantera och på ett korrekt sätt avkoda emotionella signaler och vilka slutledningar man bör dra av en given stimulering (t ex under lördagsnatten).
Jag har tidigare visat hur extremt våldsamma, ilskna och frustrerade unga människor kan bli och hur frustrerade människors ilska och hat mot ledande auktoriteter kan leda till formidabla upplopp, kravaller och mordbränder riktade mot samhällsinstitutioner, t ex skolor. Idag är det vardagsmat i t ex Göteborg och Malmö, och beslutsfattarna låtsas bli tagna på sängen: "Efter en ovanligt lugn sommar kommer den gångna veckans ungdomsbråk som en obehaglig överraskning". Det är antagligen mycket naivt och farligt att betrakta statistik över skolbränder i Sverige och en alltmer utbredd psykopati, som vanliga ungdomsbråk, ungdomsrevolter eller enstaka manifestationer av aggressivitet och missnöje. Den här typen av händelseutveckling är inte "slöddrets" verk, utan uppvisar en allvarlig och fundamental frånvaro (från att faktiskt sätta sig in i, uppmärksamma, lyssna och ägna tid, reflektion och bemötande till ungdomars fascination, längtan och behov) hos en hel föräldrageneration med egna empatiska brister, i egen politisk och social upplösning. Vuxna och föräldrar är nämligen inte sällan alltför upptagna av egna obearbetade problem, drömmar, ambitioner, idéer och illusioner om makt och självförverkligande och har i många fall abdikerat eller helt enkelt avsatts från en trovärdig ledar eller föräldraposition.
Hur återskapar vi då människan ur djuret som vi är, till en godare gestalt och ett föredöme för barn, en kulturvarelse i ett civiliserat samhälle byggt på ömsesidig respekt, lyhördhet och kommunikation? Hur gör vi det innan, likgiltighet och sorg ödelägger flertalet? Visst måste vi kunna lära oss förstå ungdomstidens vedermödor och hur människorna kriminaliseras i vanmakt, innan ynglingen utbrister: - Far, ser du då inte att jag brinner upp!?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Med August Strindbergs ord kan vi förstå att extraordinära tonårshandlingar oftast ingår som en del av ungdomars "gängse skrikmanér" och att de därför "skriker som hästar". Det finns idag vetenskapliga belägg för att det också "brinner till" mer i ungdomars hjärnor. Ungdomar har helt normalt svårare att hantera ångest, frustrationer, tillkortakommanden, ilska och aggressivitet än vad många vuxna inom skolan förstår. Både hemmet och skolan ställer ofta för högt ställda prestationskrav på många ungdomar, visar forskning. Forskning som många som hanterar ungdomsfrågor och ungdomsgrupper idag är ignorant okunniga om, därför att man saknar kompetent handledning och tid eller ork att ens bry sig. Ett sådant exempel är att ungdomar har svårare att hantera t ex aggressivitet för att nervimpulsaktiviteten i frontalloben normalt sett är ca 20 % accelererad hos tonåringen, i jämförelse med det yngre barnet eller den vuxna individen. Detta kan försvåra och förvirra tonåringens möjligheter att kognitivt hantera basal information, förstå sociala interaktioner, hantera och på ett korrekt sätt avkoda emotionella signaler och vilka slutledningar man bör dra av en given stimulering (t ex under lördagsnatten).
Jag har tidigare visat hur extremt våldsamma, ilskna och frustrerade unga människor kan bli och hur frustrerade människors ilska och hat mot ledande auktoriteter kan leda till formidabla upplopp, kravaller och mordbränder riktade mot samhällsinstitutioner, t ex skolor. Idag är det vardagsmat i t ex Göteborg och Malmö, och beslutsfattarna låtsas bli tagna på sängen: "Efter en ovanligt lugn sommar kommer den gångna veckans ungdomsbråk som en obehaglig överraskning". Det är antagligen mycket naivt och farligt att betrakta statistik över skolbränder i Sverige och en alltmer utbredd psykopati, som vanliga ungdomsbråk, ungdomsrevolter eller enstaka manifestationer av aggressivitet och missnöje. Den här typen av händelseutveckling är inte "slöddrets" verk, utan uppvisar en allvarlig och fundamental frånvaro (från att faktiskt sätta sig in i, uppmärksamma, lyssna och ägna tid, reflektion och bemötande till ungdomars fascination, längtan och behov) hos en hel föräldrageneration med egna empatiska brister, i egen politisk och social upplösning. Vuxna och föräldrar är nämligen inte sällan alltför upptagna av egna obearbetade problem, drömmar, ambitioner, idéer och illusioner om makt och självförverkligande och har i många fall abdikerat eller helt enkelt avsatts från en trovärdig ledar eller föräldraposition.
Hur återskapar vi då människan ur djuret som vi är, till en godare gestalt och ett föredöme för barn, en kulturvarelse i ett civiliserat samhälle byggt på ömsesidig respekt, lyhördhet och kommunikation? Hur gör vi det innan, likgiltighet och sorg ödelägger flertalet? Visst måste vi kunna lära oss förstå ungdomstidens vedermödor och hur människorna kriminaliseras i vanmakt, innan ynglingen utbrister: - Far, ser du då inte att jag brinner upp!?
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
lördag 15 augusti 2009
Snacka sig snygg
Från balkongen på min takvåning på Kungsgatan 46 i Göteborg kan jag höra gatumusikanternas dragspel och sorlet av strosande och shoppingglada semesterlediga människor. Jag kan se ner mot gatuplanet mitt emot och in till en pittoreskt trevlig parfymbutik med duktig och trevligt tillmötesgående personal som heter Grand Parfymeri. En strid ström besöker dagligen den exquisita lilla butiken, t ex Charlotte Perelli som marknadsför butiken på nätet,och denna dag min egen dotter. Här erbjuds det makeup, smink, krämer, parfym och väldoft i mängder, skönhetsprodukter för ansikte, läppar, kinder, ögon, ögonbryn, hud, naglar, anti-aging preparat och produkter för kroppens både natt- och dagbehandling. Enligt Euromonitor ökar kosmetiska och parfymföretagen sin omsättning i världen med 25% till snart ofattbara 2500 miljarder kronor på bara något år (2012). Den största ökningen sker på BRIK-marknaden d v s i länder som Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I Europa använder forfarande engelsmännen 43 % mer kosmetiska preparat än genomsnittseuropén. Trender inom det här segmentet av skönhetsindustrin är bl a en kraftig ökning av s k kosmeceutiska preparat och en kraftigt ökad användning av vanliga kosmetiska preparat och dofter bland män. Försäljningen av nagelvårdsprodukter minskar dock sannolikt.
Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snyggsnacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:
Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.
Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)
Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.
Vad pratar man om i terapin?
Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)
Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:
Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen
Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?
Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.
Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Ingen ens i parfym och kosmetikaindustrin, lika lite som inom plastikkirurgin eller frisörbranchen, vill dock få oss att tro att enbart yttre kosmetika, lite manikyr och väldoft, ett klipp eller ingrepp här eller där, i sig skapar skönhet. Tvärtom, är man i dessa branscher liksom i modets haute couture väl medvetna om de inre kvalitéernas betydelse för och syndriftens inverkan på skönhetsbegreppet och vad vi uppfattar som snyggt, attraktivt, tilltalande och vackert. Tvärtemot vad vi kanske föreställer oss, så uppträder man i dessa branscher med ett ökat intresse för kunden när inre motiv och preferenser, kräsnare val och självmedvetna personer kommer in i butiken. Det här därför att det också ökar försäljningsintäkterna. Det som dock slår mig när jag ser alla människor som går in i parfymaffären är att knappast någon av dem känner till syndriften och åkallandedriften. Inte en enda av dem har sannolikt hört talas om och vet om det som först låter lite revolutionerande, halvt galet eller otroligt, nämligen att det verkligen går att snacka sig snyggsnacka sig snygg och vacker, t.o.m. så att personens spegelbild förändras. När två halvt misstroende, unga och kritiska reportrar vid Sveriges Radio kontaktade mig om saken för ett lite skämtsamt morgonprograms räkning, fick jag ändå tillfälle till att på ett något mer seriöst sätt än reportrarnas ansats, beskriva och utveckla den teoretiska bakgrunden till den nya behandlingsmetoden Beauty Aging Therapy. (Du kan lyssna till intervjun här). Utgångspunkterna för resonemangen i behandlingsmodellen bygger på många års erfarenhet och teoretiskt fördjupningsarbete. En sammanfattning följer här nedan:
Jag har länge vänt mig emot den psykiatriska idén om att låsa psykologin till halvt vidskepliga1800-talsmodeller för hur människor fungerar (i sjukdomsklassificeringen så vidhäftas man t ex fortfarande av att utgå från Emil Kraepelins (1856-1926) klassifikationssystem). Psykologin för mig innebär mer än enbart kusliga och mörka sjukdomsförklaringar. Det är tvärtom ett intressant och stimulerande ämnesområde som utvecklar människor. Psykologin äger en plasticitet, som inte så enkelt låter sig klassificeras, och stiger långt in i även andra vetenskapsfält t ex. ekonomi, religion, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vår kultur och teater. Psykologin styr våra framgångar, våra skratt och skapandets inspiration, ibland tränger den sig in i våra vardagsrum, in i våra hjärtan och kärleksrelationer, begär och skönhetsupplevelser. I all prestationsutövning, t ex idrott, marknadsföring, affärsliv idag är psykologin en helt avgörande faktor för framgång, förtjänst och produktiv utveckling. Psykologi i sin utövning ska därför få människor att växa och resa sig, inte leda till att människor förminskas eller marginaliseras av den.
Kan man då snacka sig snygg? Ordspråket säger: - Som man talar så blir det! Det här innebär att man ska lära sig vara ömsint med sitt tal och i sin ordanvändning. Det är detta alla terapier egentligen handlar om och som var Sigmund Freuds stora (åter)upptäckt när han lanserade talkuren. (Jmfr. "I begynnelsen var Ordet", vilken fras låter oss förstå att Freuds upptäckt talkuren egentligen är Bibelns och mänsklighetens själva nav och utgångspunkt). Svaret på frågan "Kan man då prata sig snygg?" finns m a o redan i vår kristna kulturs ursprungstext Bibeln. Det är orden och snacket som skiljer oss från djuren och gör oss till människor! Duktiga och framstående poeter och författare som Tomas Tranströmer, Augustin Mannerheim, Per Gunnar Evander, Björn Ranelid och Lars Norén har anat och kommit nära de här sambanden, och lever idag ganska gott på detta. Andra "ordbrukare" som lärare, pedagoger, politiker och journalister är mer omedvetna om och inte lika ömsinta till sin ordanvändning . Terapeutens uppgift i talkuren är att lyssna till, begrunda, efterhöra sig om och upptäcka luckorna i den här ömsintheten (som uppträder i form av ångest, ledsamhet, självanklagelser och andra känsloyttringar.)
Snacka sig snygg, betyder och formulerar sig tematiskt olika för människor i olika åldrar. Skönhetsbegreppet blir här m a o alternativa ledande riktmärken eller målsättningar för samtalen eller terapin. Alla människor bär en glöd, ett jubel, en enormt stark skönhetsupplevelse inom sig som uttrycker att hon är hel, snygg och vacker. När vi föds är vi alla fina och vackra. Jämför här, barnets första upptäckt av sig själv i mötet med sin egen spegelbild i spegeln. BARNET JUBLAR - av gädje över att se sig själv som den helhet DET är första gången. (Den här jublande helhetsbilden risker vi sedan tappa efterhand livet lever oss, om vi inte anstränger oss eller, får god vägledande hjälp att komma ihåg bilden via t ex ett rikt kulturliv!) När detta jubel flödar över och bjuds till andra, är vi också alla vackra och tilltalande skönheter. Det är också fundamentet för allt det vi beundrar (och avundas hos andra) och kallar: Ett stort artisteri! Oförlösta det här jublet och den här skönhetsupplevelsen, genomlever vi livet i lidande, psykiska symtom, ångest, nedstämdhet och psykosomatiska vanföreställningar, symtom och kramper. Terapin handlar om att finna (eller parfymera sig med!) den speciella ömsintheten mot sig själv och sin omgivning som individen själv (och ingen annan) behöver, individens egen högst unika, personliga och subjektiva väg, bortom omgivningens krav, fördomar, förväntningar och kulturellt bestämda, vanor och traditioner. Skönhetens väg tar inte avstånd till omgivningen utan uppgår och assimileras i den som en grundförutsättning. Skönhetens väg söker nyfiket och intresserat helhet, och lär sig tåla de revor och några enstaka lapsusar som kan uppträda i dess bild.
Vad pratar man om i terapin?
Ø Något inom psykologin som kallats för självmedvetande, åkallande- och syndrifterna. Det handlar om seendets och tittandets särskilda fenomenologi d v s varför vi ser och betraktar saker på ett visst sätt och hur det strukturerar upplevelsen av vilka vi är och anses vara (Psykologin sprungen ur sjukvårdstänkandet har t ex bortsett från aspekten för att den försvårar eller väsentligen förvirrar rådande teoretiska modeller och behandlingsmetoder).
Ø Existentiella frågor, t ex Göra och Vara, Vad är jag här? D v s vilka förväntningar ställer en viss situation, individen inför. Människans begär och hanteringen av dem.
Ø Målbilder (T e x -Vad är det jag vill ha uppnått, på min ålders höst?)
Ø Historiska erfarenheter och traderat arv
Ø Det unikt personliga skönhetsbegreppet och några andra helt avgörande begrepps definitioner och utformning hos individen viktiga för hennes självskattning
Ø Utseendets presentation och betydelse
Ø Åldrandets kris och betydelse som möjlighet i olika åldersspann
Ø Hantering av tankar och känsloliv på traditionellt psykoterapeutiskt sätt (ångesthantering, stress, ilska, temperament, energitjuvar, miljöns inverkan, existentiella val etc.)
Ø Språkligt och kulturellt acceptabla och sanktionerade artikulationsmöjligheter (t ex. arbete, religion, teater, poesi, konst, musik, rörelse, idrott, dans etc)
Några råd för att bli vacker, behålla eller blomstra ut i sin skönhet:
Ø Återvinn/återskapa det jublande barnet inom dig
Ø Hitta till din unika och personliga subjektivitet (var mycket kräsen i valet av din vägledare)
Ø Reflektera över Din mening med Ditt enda liv
Ø Dumpa relationer som gör dig ofri, utnyttjar din godhet och din låga som brinner inom dig, eller förminskar/förvirrar självkänsla, självförtroende och självuppfattning
Ø Våga stå ensam (men ingen är stark)
Ø Tillåt dig artikulera ditt begär. Ge röst till din längtan och ditt temperament, men avvägt, tränat, reflekterat, tajmat och på ett sätt helst behagfullt för andra.
Ø Njut erfarenhet, visdom och ålder
Ø Med skalden Ulf Lundell: "-Älska dina ärr som medaljer!"
Ø Bjud på dig själv, med en kärleksfull inställning
Ø Lyssna och lär av andra goda föredömen
Snacka sig snygg och vacker, hur vanligt är det?
Formulerat i denna specifika formulering, som primär orsak att börja gå i samtal - hittills väldigt ovanligt. Snacka sig snygg är en helt ny och annan långtidsverkande väldoft, en spännande ny New Queen i snackbutiken. Detta eftersom orsak-verkan-samband av t ex en noterbart ökad karismatisk utstrålning, minskad beteenderepertoar av perfektionism, kontroll och tvång, stärkt självkänsla, bättre kroppshållning, sömn eller en mer attraktiv och vackrare glimt i ögonen, bättre integrering av ett eget subjektivt och intressant mysterium i personligheten, hittills saknat en utarbetad behandlings- och förklaringsmodell och en fördjupat tydlig teoretisering. Av detta följer även att mycket få terapeuter än så länge, kan ta sig an de mycket komplicerade och invecklade frågeställningar som här aktualiseras. En växande bransch av coacher försöker teoretiskt dåligt förberedda, hitta nischer, marknadsandelar och förstå arbetsområdet. Man har förstått att många, särskilt kvinnor, någon gång under livscykeln vill prata med någon utomstående, insatt i intrikata och svåra psykologiska frågeställningar. Tidvis och särskilt under t ex psykoanalysens tidigaste utveckling var inslaget att man gick i terapi som en intellektuell övning eller upptäcktsresa, mer framträdande än idag, när den orsaken mest förekommer hos ett fåtal högutbildade intellektuella grupper och som egenterapiinslag för behandlare vid psykoterapeutiska utbildningar. I USA och många större Västeuropeiska städer har det däremot blivit allt vanligare att anlita psykologer för ren symtombehandling, men även att man använder "skrynklaren" som "alternativ husdoktor", rådgivare och stödjag vid halvsvåra eller mer komplicerade frågeställningar inom privat- och yrkeslivet, t ex skolproblem, relationer, vårdnadstvister, karriärutveckling, minnes- och demensutredningar etc.
Under förutsättning av en seriös teoretisk ram och en erfarenhetsbaserad prövad behandlingsmodell som Beauty Aging Therapy(BAT), är det fullt möjligt att verkligen snacka sig snyggare, skickligare, vackrare som en förstärkande komplementär åtgärd till vad kosmetika, parfym och övrig skönhetsindustri erbjuder. Det här på sätt att personens upplevelse av sin egen spegelbild och personliga utstrålning kommer att förändras.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
lördag 8 augusti 2009
Madonnas kalas i Göteborg
Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Men vem behöver egentligen vem? Vems är kalaset? Spegel, spegel, på väggen där...
Du är ju så lyckligt lottad av livet att du har gått och blivit högmodig skulle en vän till mig ha sagt, om jag nu har någon vän kvar. Kan det stämma?!! Idag syns inga vänner? Syns någon? Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Perspektiven är ofta förvrängda och felvända. Vem betyder mest för vem? Mina vänner fanns ju ändå bara till för att roa mig och sansa och mjuka upp mitt goda, men ibland lite hetsigt tarvliga temperament, när jag tyckte mig behöva sådana så kallade vänner och deras råd. Vem behövde vem? För övrigt är jag snarare lyckligt utblottad än lottad, som andra av höjdarna i finanskrisen som litat till godheten och de tomma fraserna på ett ark, uttryckt sakernas tillstånd. Allt är inte guld, som glimrar och sorgen över förspilld mjölk är oftast lättare att bära än livet utan risker eller ansatser. Det gäller såväl i ekonomiska spörsmål och konsumtion, som i vänskapsrelationer. Barn däremot är en större rikedom och källa till evig stolthet, välgång eller till och med ett beständigt högmod värt att synliggöras
Den 9 augusti fyller min första mycket vackra dotter, 16 år här i Göteborg. För att fira hennes födelsedagskalas har jag därför anlitat en liten spenslig rivig tonårsaktig gestalt i kvinnligt åldersmogen skepnad som heter Madonna. Referenser som synbar duktig festfixare har låtit höra talas om sig. Hon ska därför stå mitt emot min dotter och sjunga sina vackraste och mest moderligt välvilliga, livsbejakande och underbara sånger. Återspegla, skänka och ge: glädje, förhoppning, självförtroende, ytterligare glöd och livslust. Madonnans alla kompisar är också på plats och vill sjunga, dansa, beundra eller hurra inför min dotter på hennes födelsedag, allt i en större lokal egentligen byggd för ett gladiator- eller fotbollsspel (en annan spegel). Pappas razzifotografer, kameror och TV-stjärnor ingår i hyran av den spensliga, lite yviga och sexistiska artisten. Håller ett öga på vad som sker. När hyllningssångerna tonat ut i den vackra varma söndagskvällen, fortsätter min dotters födelsedagskalas som ett stort kommunsponsrat kul kulturkalas hela veckan ut, med sånger, dans, teater och andra aktiviteter för alla unga och gamla som vill fira.
Lou Maria eller Madonna Louise Veronica Ciccone, grattis till er högtidsdag. Sådant är också perspektivet, kalla det om du vill - lek eller högmod, men i publiken sitter alltid den som ger megastjärnan energi och liv.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Du är ju så lyckligt lottad av livet att du har gått och blivit högmodig skulle en vän till mig ha sagt, om jag nu har någon vän kvar. Kan det stämma?!! Idag syns inga vänner? Syns någon? Utan idoldyrkan och megastjärnor som Madonna, dyrkan av hemska mänskliga erfarenheter och felbeslut, personliga och halvt desperata utvik och naketchocker som Amelia Adamos och Naken-Jannes synliggörs sällan människor och små vardagsnära tankar, drömmar, umbäranden och förhoppningar. Perspektiven är ofta förvrängda och felvända. Vem betyder mest för vem? Mina vänner fanns ju ändå bara till för att roa mig och sansa och mjuka upp mitt goda, men ibland lite hetsigt tarvliga temperament, när jag tyckte mig behöva sådana så kallade vänner och deras råd. Vem behövde vem? För övrigt är jag snarare lyckligt utblottad än lottad, som andra av höjdarna i finanskrisen som litat till godheten och de tomma fraserna på ett ark, uttryckt sakernas tillstånd. Allt är inte guld, som glimrar och sorgen över förspilld mjölk är oftast lättare att bära än livet utan risker eller ansatser. Det gäller såväl i ekonomiska spörsmål och konsumtion, som i vänskapsrelationer. Barn däremot är en större rikedom och källa till evig stolthet, välgång eller till och med ett beständigt högmod värt att synliggöras
Den 9 augusti fyller min första mycket vackra dotter, 16 år här i Göteborg. För att fira hennes födelsedagskalas har jag därför anlitat en liten spenslig rivig tonårsaktig gestalt i kvinnligt åldersmogen skepnad som heter Madonna. Referenser som synbar duktig festfixare har låtit höra talas om sig. Hon ska därför stå mitt emot min dotter och sjunga sina vackraste och mest moderligt välvilliga, livsbejakande och underbara sånger. Återspegla, skänka och ge: glädje, förhoppning, självförtroende, ytterligare glöd och livslust. Madonnans alla kompisar är också på plats och vill sjunga, dansa, beundra eller hurra inför min dotter på hennes födelsedag, allt i en större lokal egentligen byggd för ett gladiator- eller fotbollsspel (en annan spegel). Pappas razzifotografer, kameror och TV-stjärnor ingår i hyran av den spensliga, lite yviga och sexistiska artisten. Håller ett öga på vad som sker. När hyllningssångerna tonat ut i den vackra varma söndagskvällen, fortsätter min dotters födelsedagskalas som ett stort kommunsponsrat kul kulturkalas hela veckan ut, med sånger, dans, teater och andra aktiviteter för alla unga och gamla som vill fira.
Lou Maria eller Madonna Louise Veronica Ciccone, grattis till er högtidsdag. Sådant är också perspektivet, kalla det om du vill - lek eller högmod, men i publiken sitter alltid den som ger megastjärnan energi och liv.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Du kan även läsa, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
söndag 26 juli 2009
Ny skollag och svart pedagogik
Hur påverkar utökade betygskriterier, nationella prov och psykometriska mått och utredningar studiemotivation, positiv utveckling, entusiasm och arbetsglädje i skolan? Kommer en ny föreslagen skollag att pressa skolorna i landet till nya utbildningsmässiga stordåd eller till en kommunalekonomisk ättestupa och kunskapsmässig härdsmälta? Innebär förslaget till ny skollag att rektor, lärare och elevhälsan under hot om vitesföreläggande och skolnedläggelser tvingas in i en förstärkt repressiv roll som social polis inom uppfostrans område och som förstahandsinformatörer till sociala och psykiatriska myndigheter? Frågorna och många fler reser sig som delvis berättigade utifrån en av Utbildningsdepartementet föreslagen ny skollag presenterad under sommarlovet 2009 med tänkt giltighet från den 1 juli 2011.
Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan 1986. Många inom skolan idag tycks överens om att nuvarande Skollag behöver moderniseras genom att bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Målstyrningen ska förtydligas och det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet ska göras ännu tydligare. Den nya skollagen med föreslagen giltighet från den 1 juli 2011, omfattar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning.
Förslagen från skollagsberedningen och Utbildningsdepartementet innebär enligt dem själva bl a
Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut än idag kan överklagas. Som exempel kan nämnas beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Därutöver kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.
Utredningsskyldighet för rektorer och skärpta krav på skolans elevhälsa (skolhälsovården).
Krav införs på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska, även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator. Skollagsberedningen föreslår bestämmelser om en samlad elevhälsa inom förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.
I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll skall det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. Genom att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd, försvinner behovet av begreppet elevvård och elevvårdskonferens ur skolförfattningarna. Skärpta krav på tillgång till SYV innebär även att alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning.
Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala problem, funktionshinder eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa andra problem i skolsituationen. Nya bestämmelser om en tydlig utredningsskyldighet om behov av särskilt stöd kommer att finnas i den nya skollagen. Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov.
Utredningsskyldigheten innebär: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Läraren är m a o skyldig att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningsskyligheten gäller även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger som har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre. Under utredningen ska samråd ske med företrädare för elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. För elever i grund-, grundsär-, same-, special- och gymnasieskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå kunskapskraven. Elever i förskoleklass eller fritidshem kan behöva stöd för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål i ett senare skede. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för förskoleklass och fritidshem. Bestämmelser om utredningsskyldighet och särskilt stöd kommer också att gälla gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Mer hjälp och stöd och rätt att överklaga åtgärdsprogram.
För tidig upptäckt av behov av åtgärdsprogram för särskilt stöd föreslås bedömningar av nationella prov, goda rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, bra rutiner för hantering av klagomål mot skolan från elever och vårdnadshavare, individuella utvecklingsplaner och löpande utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem, kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på hela studiemiljön och inte enbart på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.
Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Samråd ska ske med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin nya roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på problemens art varierar dock behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen. Om rektor efter utredningen konstaterar att det inte föreligger något behov av att upprätta ett åtgärdsprogram ska även detta formellt beslutas och dokumenteras. Detta är viktigt eftersom lagberedningen samtidigt föreslår att beslut om åtgärdsprogram och därmed också beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas.
Innehållet i ett åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En viktig del i nämndens prövning ska vara kvaliteten på den utredning eller det förfarande som lett fram till ett beslut att upprätta åtgärdsprogram eller inte. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ha en uppfattning om att eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i en annan form. Nämnden ska därför kunna fastställa eller upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. Rektor, eller den som rektor gett i uppdrag att utföra en viss uppgift, ska som tidigare nämnts även fatta ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, om utredningen visar att detta inte behövs. Även ett sådant beslut bör enligt Skollagsberedningen kunna överklagas.
Andra viktiga förändringar i den nya skollagen innebär i korthet:
Stärkt valfrihet för elever med funktionsnedsättning.
Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.
Stärkta rättigheter för föräldrar med barn i särskolan genom bl a skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
Alla skolor ska följa kurs- och läroplaner.
Timplanen bevaras.
Garanterad undervisningstid ska även gälla friskolor.
Möjlighet för friskolor att överklaga ”skolpengen”.
Friskolor ska erbjuda SYV, elevhälsa och skolbibliotek.
Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning (om kommunen erbjuder bidrag).
Rektor ska vara pedagogisk ledare i friskolor.
Skärpta sanktioner, innebär att Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor.
Sanktionerna innebär även att Skolinspektionen kan själv rätta till missförhållanden, dra in tillstånd för skolor som gång på gång missköter sig samt omedelbart stänga av skolor.
Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet.
Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning.
Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev.
En förbättrad integration eftersträvas med en avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”, att Skolinspektionen får granska friskolors bidrag, samt att all bidragsberättigad undervisning uttalas vara icke-konfessionell.
Möjlighet att starta särskilda profilklasser med intagningstester införs, för begåvade elever som behöver eller vill ha extra stimulans. Förbudet mot intagningstester tas bort.
Förskolan blir en egen skolform.
Stärkt rätt till förskoleplats inom fyra månader (vite).
Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
Skolmaten ska vara näringsriktig.
Kvalitetsredovisningen och den kommunala skolplanen avskaffas.
Skärpta krav på tillgång till skolbibliotek innebär att alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor.
Godkända betyg får inte läsas upp på komvux.
Utredningar om flexibel skolstart och möjlighet att överklaga betyg.
Några invändningar, reflektioner och kommentarer
Analysen av skolans svårigheter idag verkar mer korrekt övertänkt än föreslagna lösningar i förslaget, byggda på t ex otydlig ansvarsuppdelning (i skola-föräldra-ansvar), politisk populism, kvasivetenskaplig och ovederhäftig kunskap, hörsägen och s k survey-baserad forskning. Med föreslagna insatser sammantaget riskerar skolans inriktning allvarligt t ex omformas från att vara en samhällsinstitution för pedagogisk glädje, nyfikenhet och utbildning, till att bli ytterligare en bastilj för tvångsåtgärder, problemfokusering och psykologiskt navelskåderi, åtgärdsprogram och behandlingsarbete.
Det goda och det bästa är inte alltid samma sak. Utredarna har på ett uppenbart positivt sätt hörsammat att ökade psykologiska besvär och yttringar som inlärningssvårigheter, familjeproblem, relationsproblem, livsstilsfrågor fått stort fäste och genomslag i många skolors verksamhet. Det innebär inte att det är korrekt eller ens behandlingstekniskt vettigt att det är i skolan och ett skolans ansvar att komma till rätta med aktuell problematik och frågeställningar. Elevhälsan bör m a o inte förstärkas för att dessa frågeställningar ökat, utan eventuellt i sådant fall (om vi antar att skolan har ett delansvar) för att finna vägarna att förvisa dessa ökande psykologiska frågeställningar (och i många fall vanföreställningar) till mer privata arenor utanför den berörda skolans ram (t ex som i Danmark där privat verksamma psykologer och kurativ personal anlitas för att på ett mer diskret sätt lösa upp spörsmål av mer intrikat, personlig och privat natur – utanför skolan).
Det aktuella förslaget, med skarpa krav på huvudmannen för skolan att bedriva löpande utvecklingssamtal (för att bevaka goda och trygga uppväxtvillkor??!) upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär troligen att skolan skjuter sig själv djupt i foten (som utbildningsministern Jan Björklund som antagit och lagt fram skolberedningens förslag). Föreslagen inriktning för elevhälsan mot generellt inriktade uppgifter som värdegrundsfrågor, arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobaksbruk, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning kan fortsättningsvis också studeras via Folkhälsoinstitutets (FHI) och SCB:s statistiska undersökningar, men är fortfarande ytterst för privata familjeangelägenheter och mer korrekt ett fortsatt ansvar för elevernas föräldrar att begrunda.
De flesta lärare i den svenska skolan vill vara lärare och pedagoger och inte substituerande föräldrar (föreslagen lagstiftning förstärker den senare rollen). Föräldrar vill fortsatt betros sitt föräldraskap. Skolinspektion bör inte agera polis, domare och bödel, utan har hellre att agera som goda och erfarna vägvisare i en mildare och mer trygg (hackordning) beslutshierarki. Om en skola (eller dess lagstiftare, lagstiftning, rutiner eller regler) förlorar tillit och devalverar personal och föräldrarnas integritet och ansvar, riskerar den i tillägg ökad misstro och en skolkritisk hållning som inte befrämjar någon elevs studieglädje eller utbildning.
Jag har arbetat med människor i 30 år och specifikt med skolpsykologi/barnpsykologi under halva denna tid. Den nu föreslagna skollagen andas för mycket av halvt militaristiska pekpinnar, storebrorsattityder, repression, tvång och en svart mörk aggressiv pedagogik, som visar för lite prov på hur skolan faktiskt kan återta auktoritet byggd på samvaro i tillit, lustfylld pedagogik, väckt nyfikenhet, entusiasm, intresse och motivation på lärande och undervisning.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Läs, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den är i sin tur resultatet av en främst redaktionell översyn av 1962 års skollag. Lagen har ändrats vid mer än ett sjuttiotal tillfällen sedan 1986. Många inom skolan idag tycks överens om att nuvarande Skollag behöver moderniseras genom att bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Målstyrningen ska förtydligas och det kommunala ansvaret för utbildningens kvalitet och likvärdighet ska göras ännu tydligare. Den nya skollagen med föreslagen giltighet från den 1 juli 2011, omfattar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning.
Förslagen från skollagsberedningen och Utbildningsdepartementet innebär enligt dem själva bl a
Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom att betydligt fler beslut än idag kan överklagas. Som exempel kan nämnas beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen. Därutöver kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.
Utredningsskyldighet för rektorer och skärpta krav på skolans elevhälsa (skolhälsovården).
Krav införs på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska, även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator. Skollagsberedningen föreslår bestämmelser om en samlad elevhälsa inom förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.
I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll skall det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. Genom att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd, försvinner behovet av begreppet elevvård och elevvårdskonferens ur skolförfattningarna. Skärpta krav på tillgång till SYV innebär även att alla elever i grund-, grundsär-, special-, same-, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning.
Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala problem, funktionshinder eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa andra problem i skolsituationen. Nya bestämmelser om en tydlig utredningsskyldighet om behov av särskilt stöd kommer att finnas i den nya skollagen. Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i lagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov.
Utredningsskyldigheten innebär: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Läraren är m a o skyldig att anmäla till rektor om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Utredningsskyligheten gäller även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger som har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre. Under utredningen ska samråd ske med företrädare för elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd. För elever i grund-, grundsär-, same-, special- och gymnasieskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att nå kunskapskraven. Elever i förskoleklass eller fritidshem kan behöva stöd för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål i ett senare skede. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för förskoleklass och fritidshem. Bestämmelser om utredningsskyldighet och särskilt stöd kommer också att gälla gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Mer hjälp och stöd och rätt att överklaga åtgärdsprogram.
För tidig upptäckt av behov av åtgärdsprogram för särskilt stöd föreslås bedömningar av nationella prov, goda rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor, bra rutiner för hantering av klagomål mot skolan från elever och vårdnadshavare, individuella utvecklingsplaner och löpande utvecklingssamtal. Åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och hennes eller hans vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem, kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på hela studiemiljön och inte enbart på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.
Rektor ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Samråd ska ske med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart obehövligt. Elevhälsan har i sin nya roll ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på problemens art varierar dock behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektors samråd med elevhälsopersonalen. Om rektor efter utredningen konstaterar att det inte föreligger något behov av att upprätta ett åtgärdsprogram ska även detta formellt beslutas och dokumenteras. Detta är viktigt eftersom lagberedningen samtidigt föreslår att beslut om åtgärdsprogram och därmed också beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas.
Innehållet i ett åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En viktig del i nämndens prövning ska vara kvaliteten på den utredning eller det förfarande som lett fram till ett beslut att upprätta åtgärdsprogram eller inte. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ha en uppfattning om att eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i en annan form. Nämnden ska därför kunna fastställa eller upphäva beslutet men inte sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. Rektor, eller den som rektor gett i uppdrag att utföra en viss uppgift, ska som tidigare nämnts även fatta ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, om utredningen visar att detta inte behövs. Även ett sådant beslut bör enligt Skollagsberedningen kunna överklagas.
Andra viktiga förändringar i den nya skollagen innebär i korthet:
Stärkt valfrihet för elever med funktionsnedsättning.
Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.
Stärkta rättigheter för föräldrar med barn i särskolan genom bl a skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
Alla skolor ska följa kurs- och läroplaner.
Timplanen bevaras.
Garanterad undervisningstid ska även gälla friskolor.
Möjlighet för friskolor att överklaga ”skolpengen”.
Friskolor ska erbjuda SYV, elevhälsa och skolbibliotek.
Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning (om kommunen erbjuder bidrag).
Rektor ska vara pedagogisk ledare i friskolor.
Skärpta sanktioner, innebär att Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt vidta andra sanktioner. Skolinspektionen får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor.
Sanktionerna innebär även att Skolinspektionen kan själv rätta till missförhållanden, dra in tillstånd för skolor som gång på gång missköter sig samt omedelbart stänga av skolor.
Möjlighet att visa ut en elev ur klassrummet.
Kvarsittning behålls, möjlighet till försittning.
Möjligt att tillfälligt stänga av en grundskolelev.
En förbättrad integration eftersträvas med en avskaffad befrielse av ”hänsyn till elevens speciella inställning och hemmiljö”, att Skolinspektionen får granska friskolors bidrag, samt att all bidragsberättigad undervisning uttalas vara icke-konfessionell.
Möjlighet att starta särskilda profilklasser med intagningstester införs, för begåvade elever som behöver eller vill ha extra stimulans. Förbudet mot intagningstester tas bort.
Förskolan blir en egen skolform.
Stärkt rätt till förskoleplats inom fyra månader (vite).
Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
Skolmaten ska vara näringsriktig.
Kvalitetsredovisningen och den kommunala skolplanen avskaffas.
Skärpta krav på tillgång till skolbibliotek innebär att alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även särskolor, specialskolor och sameskolor.
Godkända betyg får inte läsas upp på komvux.
Utredningar om flexibel skolstart och möjlighet att överklaga betyg.
Några invändningar, reflektioner och kommentarer
Analysen av skolans svårigheter idag verkar mer korrekt övertänkt än föreslagna lösningar i förslaget, byggda på t ex otydlig ansvarsuppdelning (i skola-föräldra-ansvar), politisk populism, kvasivetenskaplig och ovederhäftig kunskap, hörsägen och s k survey-baserad forskning. Med föreslagna insatser sammantaget riskerar skolans inriktning allvarligt t ex omformas från att vara en samhällsinstitution för pedagogisk glädje, nyfikenhet och utbildning, till att bli ytterligare en bastilj för tvångsåtgärder, problemfokusering och psykologiskt navelskåderi, åtgärdsprogram och behandlingsarbete.
Det goda och det bästa är inte alltid samma sak. Utredarna har på ett uppenbart positivt sätt hörsammat att ökade psykologiska besvär och yttringar som inlärningssvårigheter, familjeproblem, relationsproblem, livsstilsfrågor fått stort fäste och genomslag i många skolors verksamhet. Det innebär inte att det är korrekt eller ens behandlingstekniskt vettigt att det är i skolan och ett skolans ansvar att komma till rätta med aktuell problematik och frågeställningar. Elevhälsan bör m a o inte förstärkas för att dessa frågeställningar ökat, utan eventuellt i sådant fall (om vi antar att skolan har ett delansvar) för att finna vägarna att förvisa dessa ökande psykologiska frågeställningar (och i många fall vanföreställningar) till mer privata arenor utanför den berörda skolans ram (t ex som i Danmark där privat verksamma psykologer och kurativ personal anlitas för att på ett mer diskret sätt lösa upp spörsmål av mer intrikat, personlig och privat natur – utanför skolan).
Det aktuella förslaget, med skarpa krav på huvudmannen för skolan att bedriva löpande utvecklingssamtal (för att bevaka goda och trygga uppväxtvillkor??!) upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram innebär troligen att skolan skjuter sig själv djupt i foten (som utbildningsministern Jan Björklund som antagit och lagt fram skolberedningens förslag). Föreslagen inriktning för elevhälsan mot generellt inriktade uppgifter som värdegrundsfrågor, arbete mot kränkande behandling och undervisning om tobaksbruk, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning kan fortsättningsvis också studeras via Folkhälsoinstitutets (FHI) och SCB:s statistiska undersökningar, men är fortfarande ytterst för privata familjeangelägenheter och mer korrekt ett fortsatt ansvar för elevernas föräldrar att begrunda.
De flesta lärare i den svenska skolan vill vara lärare och pedagoger och inte substituerande föräldrar (föreslagen lagstiftning förstärker den senare rollen). Föräldrar vill fortsatt betros sitt föräldraskap. Skolinspektion bör inte agera polis, domare och bödel, utan har hellre att agera som goda och erfarna vägvisare i en mildare och mer trygg (hackordning) beslutshierarki. Om en skola (eller dess lagstiftare, lagstiftning, rutiner eller regler) förlorar tillit och devalverar personal och föräldrarnas integritet och ansvar, riskerar den i tillägg ökad misstro och en skolkritisk hållning som inte befrämjar någon elevs studieglädje eller utbildning.
Jag har arbetat med människor i 30 år och specifikt med skolpsykologi/barnpsykologi under halva denna tid. Den nu föreslagna skollagen andas för mycket av halvt militaristiska pekpinnar, storebrorsattityder, repression, tvång och en svart mörk aggressiv pedagogik, som visar för lite prov på hur skolan faktiskt kan återta auktoritet byggd på samvaro i tillit, lustfylld pedagogik, väckt nyfikenhet, entusiasm, intresse och motivation på lärande och undervisning.
K A T Eliazon
Leg.psykolog/socionom
Läs, kommentera eller milla denna artikel på Newsmill.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Eliazon Beauté World Magazine
Inlägg
